När ska hälsporren försvinna helt?

FRÅGA: I början av förra sommaren drabbades jag av hälsporre. Den var inte fullt utvecklad, men var nog så smärtsam och handikappande och jag lider fortfarande av den. På morgnarna kunde jag tidigare i princip inte gå alls. Nu kan jag gå i det närmaste obehindrat men helt borta är det inte.

Jag använder numera bara särskilda skor och sulor för mina besvär, men undrar hur jag bör tänka kring att använda foten? Gör jag rätt när jag fortsätter att gå i alla fall eller kan jag förvärra något? Och kan jag hoppas på att bli helt bra?

Sigrid

SVAR: Hälsporre är en överbelastningsskada. Det är då den breda senan som sitter under foten som drabbats. Detta orsakar smärta vid belastning och värk efter belastning. Ofta har man också besvär med morgonstelhet och uttalad smärta vid de första stegen på morgonen. Namnet hälsporre kommer av att det vid långdragna besvär ibland kan bildas en påbyggnad på undersidan av hälbenet som på röntgen ser ut som en utstickande sporre, något som en del ryttare använder på sina skor.

Den vanligaste orsaken till att vi drabbas av hälsporre är felbelastning. Det kan till exempel handla om att vi gått eller sprungit för mycket i dåligt anpassade skor. Hälsporre är inte farligt men kan orsaka mycket smärta och svårigheter med att belasta foten. Ofta sitter smärtan under eller på insidan av hälen. Tillståndet läker oftast alltid ut till slut, även om det kan ta lång tid. De allra flesta blir helt bra inom ett års tid.

De viktigaste åtgärderna vid hälsporre är att se över sina skor och göra anpassningar. Skorna ska vara stadiga och i skon ska det vara en ordentlig mjuk sula under hälen som avlastar. Förutom att avlasta foten är det också viktigt att avstå från löpning och längre promenader så länge som man har besvär med smärta. Allt eftersom besvären