Bord som bäddar för blomsterprakt

Att hålla på med växter ger många och positiva associationer. Växtkraft, klorofyll, liv – ja allt det där blir en härlig kick för välbefinnandet. Gruppen trädgårdsintresserade är stor och många i den återupptäcker gamla saker kopplade till trädgård och plantering, som till exempel trädgårdsmöbler och blomkrukor.

Även blomborden har fått en renässans. De är idealiska som rumsavdelare eller för att pigga upp ett tråkigt hörn. Men framför allt skapar de riklig grönska inomhus. Blomborden är en kul utmaning för den som tycker om växter. Det är spännande att välja sorter som passar ihop och sedan gå igång på själva arrangemanget. En idé är att placera höga växter i mitten och låga runtom, gärna sådana som hänger ner utanför kanten. Eller så fyller man helt sonika bordet med likadana växter så att det blir ett härligt överflöd av samma sort.

Det finns kända arrangemang med blombord, som det man kan se i Blomsterrummet på Prins Eugens Waldemarsudde. Bilder därifrån visar överfyllda bord med färgstarka hortensior eller pelargoner, beroende på säsong. Prins Eugen var trädgårdsintresserad och ville sudda ut gränsen mellan inne och ute genom att fylla rummet med växter. Samma överflöd av växter och blommor inomhus hade konstnärsparet Karin och Carl Larsson i sitt hem Lilla Hyttnäs i Sundborn. Växterna utgör en viktig ingrediens i Carl Larssons skildringar av hemmet och finns med på flertalet av hans akvareller.

Startade med citrus

De första krukväxterna man hade inomhus här i norr var citrusträd. På slott och större gods var det under 1600- och 1700-talet vanligt att bygga ett orangeri eller en vinterträdgård. Efterhand började de ostindiska kompanierna ta med sig frön och växter från exotiska länder, till exempel pelargonen från Afrikas sydspets.

I mitten och slutet av 1800-talet flödade de borgerliga hemmen av växter inomhus. Man hade stora krukv�