Rebeckas flykt

Rosa visste inte vart hon skulle vända blicken. Det kändes som om hon befann sig mitt i en mardröm och samtidigt visste en liten bekymrad del av henne att det måste vara mycket värre för Stefan. I näs

Stormen hade stillnat och snöovädret var över, konstaterade Lena när hon fällde upp persiennen och kikade ut. Allt var så vitt, så det var nästan svårt att titta mot de snötäckta vidderna utanför stug

Eva stannade på tröskeln och lät blicken svepa över rummet. Lamporna var släckta. Ett kallt månljus föll in över sängen från det öppna fönstret. Kyrkoherden låg på sängen med kläderna på. Hans svarta

Mathilda stod som förstenad framför fönstret medan hon stirrade på mannen, som nu befann sig bara några steg ifrån henne. Det var Kenneth Birgersson, Edvards tidigare elev, som nu hade gjort karriär s

H ellen hade packat hela dagen när hon plötsligt kände sig iakttagen. När hon såg upp fick hon se en främmande man som stod i dörröppningen och betraktade henne med outgrundlig blick. Hon ryckte till

Kalle stirrade mållös på Ove. Nog visste han att deras skola var den minsta i kommunen, men där gick trots allt närmare etthundra barn och elevantalet hade länge varit stabilt. – Är du säker? Var har