Mare fastnade bakom järnridån

Estflickans dramatiska liv har blivit film

Det var hösten 1944 och Röda armén ryckte fram i Estland, Lettland och Litauen – länder som fortfarande hade den förra ryska ockupationen i färskt minne. 40 000 balter lämnade allt de ägde och tog sig i båtar över Östersjön för att undkomma.

Mare Milks mamma Helga hade hastigt gett sig av till Lübeck, dit hennes man Remi redan hade flytt, för att hämta ut inresetillstånd till Sverige. Men innan Helga hann tillbaka för att hämta sin ettåriga dotter som väntade hos sin farmor hade järnridån fallit. Mare blev kvar på den ryskockuperade sidan av Tyskland.

Mare Milk, som i dag heter Forslund i efternamn, växte upp i Sovjetestland efter att ha separerats från sin mor 1944. Hon kom senare, efter ett par år i tyskt flyktingläger, att sändas tillbaka till det Sovjetockuperade Estland och där växa upp hos en släkting, helt utan sina föräldrars kännedom.

– Jag kan bara föreställa mig mammas förtvivlan, säger Mare. Men det fanns inget hon kunde göra. Alla kontaktvägar var stängda. Så hon fortsatte till Sverige och jag och farmor skickades så småningom tillbaka till Estland, varifrån vi hade flytt för att undkomma ryssarna.

Först 13 år senare kunde Mare återförenas med sina föräldrar. Hennes dramatiska öde skildras nu i dokumentären Dottern bakom järnridån.

Liten och utsatt

Mares båda söner Nicholas Parts och Erik Forslund är med under intervjun. Tack vare dem har Mares dramatiska historia nu blivit en dokumentärfilm som bland annat finns att se på UR Play.

– Vi har alltid känt till mammas historia, men det har varit en familjelegend utan tydliga konturer, säger Nicholas.

– Under flyktingkrisen 2015 såg jag paralleller mellan mammas öde och de flyktingar som kom på båtar över Medelhavet och kände att vi borde intervjua och filma henne så att hennes unika berättelse inte skulle falla i glömska, Erik nickar och berättar att i likhet med dagens flyktingströmmar så flydde många i båtar över havet för att