Jag brinner för att förebygga brott

6 min läsning

För två år sedan stängde Charlotta Lidberg sin klädbutik för att bli polis. Nu återstår sex månaders aspiranttjänstgöring innan hon får titulera sig polis hela dygnet. – Visst har det funnits tillfällen då jag undrar varför jag gör det här, säger Charlotta.

TEXT & FOTO: KARIN VON SCHEELE PETTERSSON

Charlotta slog igen sin butik och blev polis

Charlotta insåg att hon inte räddade världen genom sin butik och ville hinna med att uppfylla drömmen om att jobba som polis.

Charlotta Lidberg befinner sig i omklädningsrummet på Polishögskolan i Malmö, numera Enheten för polisiärt arbete.

Efter fyra terminer på utbildningen tar klassen examen och splittras för sex månaders aspiranttjänstgöring på olika platser i landet, i Lund, Malmö, Skara, Norrköping, Västerås, Borlänge, Kristianstad och Stockholm.

Charlotta och hennes kursare har hämtat ut kläder och utrustning för aspiranttjänstgöringen. En full polismundering väger totalt tolv kilo. Den skottsäkra västen väger mest. Nu passar de på att prova all utrustning för att se att de fått rätt storlek. Det märks att de inte är helt obekanta med allt som ryms i väskan stor som en hockeytrunk.

På polisutbildningen har Charlotta Lidberg tillsammans med sina kursare förberett sig för alla tänkbara scenarier som en polis kan råka ut för i tjänst. Under två års tid har omklädningsrummet varit platsen för viktiga samtal, skratt och ibland tårar.

– Visst har det funnits toppar och dalar, tillfällen då jag har undrar varför jag gör det här, där jag tänkt om det verkligen är värt alla ansträngningar, säger Charlotta Lidberg.

Peppar varandra

Att få ihop familjeliv och utbildning är något som klasskompisarna pratat mycket om här i omklädningsrummet. Hon beskriver samtalen som en bra ventil när polisutbildningen stundtals varit tuff.

– Vi har varit duktiga att peppa varandra och bra på att hitta varandras styrkor, så att man orkat stanna kvar. Det har varit skönt att kunna diskutera och att veta att jag inte varit ensam att känna så, säger hon.

För knappt tre år sedan drev hon ett framgångsrikt företag, By Lotta, som sålde kläder och skor i centrala Skara.

– Jag kom till en punkt där jag inte längre ville vara en del av att uppmuntra till konsumtion. Rent krasst, jag räddade inte världen genom att sälja skor och kläder. Jag hade också kommit till vägs ände med min butik och hittade inte några fler sätt

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar