Som dansande älvor

Det fullkomligt vräker ner ute. I går var marken bar och när hon vände näsan mot solen värmde den. Men som genom ett trollslag täcktes världen på ett par timmar av en mjuk luddig massa. Snöflingor dal

Esther visste att hon hade begått ett misstag i samma ögonblick som hon körde vidare. Flickan hade stått vid vägkanten, men hon såg henne knappt innan hon körde förbi. Hon tog sällan den vägen, men id

Terapeuten nickade och brummade så där som om det bodde en humla i hennes bröst. Det gjorde Gunilla lugn och ingav en känsla av att hon hade all tid i världen. Även om det här var den sista terapisess

Hanna gäspade och drog med handen genom sitt tjocka, mörkbruna hår. Hon tittade sig i spegeln och såg att några rynkor blivit tydligare vid ögonen. Typiskt också. 40 år och ogift. Det var inte vad hon

Jag minns när jag var barn. Knappt tio år och redan övertygad om att rastklockan hade något personligt emot mig. Den vrålade att fotbollen var slut och vi följde den där metalliska sirenen som om vi i

Sanna klämde på en avokado. Hon ville vara säker på att få en som var mogen till kvällens räksallad. – Så här ska du göra, sa en man i trenchcoat, böjde sig fram och skrapade lite på själva knoppen. N