Nyfikna grannar blev räddningen

När jag först flyttade in hos min mormor var det en nödlösning. Jag hade gått arbetslös länge och äntligen fått ett vikariat – dock i en annan stad än där jag bodde. Eftersom jag inte ville säga upp m

I nio år bodde vi tillsammans, John och jag, men bråken blev allt fler och till slut gick det inte längre. Orsaken till osämjan var alltid Mikael, Johns son som blev en plåga för mig. John gjorde inge

Min femåriga dotter Elsa såg bedjande på mig när jag berättade att jag skulle hälsa på min mormor. – Får jag följa med? Det är så länge sedan jag träffade gammelmormor. Jag tvekade. Hon hade älskat El

Jag skilde mig 1987 och det tog mig väldigt hårt. Jag var då 46 år gammal och mamma till fyra nästan vuxna barn. Jag blev ensamstående med dem för deras pappa ville inte ha varken med mig eller dem at

Fars dag närmar sig och jag har, för ovanlighetens skull, bakat och fyllt frysen med kakor och annat kaffebröd. Att baka är egentligen inte riktigt min grej men just i år ville jag göra det – i år kan

Jag växte upp i en liten stad där alla visste allt om alla och där minsta felsteg noterades av en enhälligt fördömande bekantskapskrets och där rykten betraktades som sanningar. Eftersom mina föräldra