Maximalism i milano

På första våningen i en byggnad från tidigt 1900-tal bor Paolo Castellarin och Didier Bonnin. När man kliver över tröskeln till deras fantasifullt inredda hem vet man plötsligt inte var man är längre. Wien, Madrid eller Paris? Nej, vi är fortfarande kvar i de eleganta kvarteren runt Fredsbågen, Arco della Pace, i Milano. Stans största park, Parco Sempione, ligger alldeles intill och gatorna kantas av stora träd, fina butiker, trevliga barer och restauranger.

– Det finns så mycket av våra liv här – allt från föremål och konstverk till gåvor och målningar från Didiers morföräldrars samlingar, säger Paolo Castellarin och erkänner att målet är att lägenheten ska kännas som ett kalejdoskåp och att man som besökare ”nästan ska gå vilse bland alla detaljer”.

Paolo och Didier var egentligen inte ute efter en ny lägenhet. Men med ett stort intresse för vackra hus och stenkoll på den lokala bostadsmarknaden kunde de inte undgå nyheten om att våningen var till salu. Utvändigt en fasad restaurerad av konstakademin Accademia di Brera, invändigt en takhöjd på nära fyra meter, ett fantastiskt kassettak från byggåret och originalgolv. Det var bara några av sakerna som väckte parets intresse.

– Vi blev nyfikna och beslutade oss för att gå på visningen. Väl på plats blev vi helt golvade! Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet.

Paolo, till vardags tandkirurg på ett sjukhus i södra Milano, extraknäcker även som inredningsdesigner på fritiden. Att ta sig an våningen var ett spännande projekt, säger han. Tillsammans med arkitekten Fabio Greco har Paolo ritat en interiör med respekt för husets historia men som också vågar ta för sig. Inredningen präglas av en djärvhet och färgvalen för tankarna till 1970- och 1980-talen.

– Vi hade en önskan om att skapa