Pärlor har i århundraden värderats högt – och är högsta mode just nu. De är vardag och fest, passar ung som gammal, är vackra i sig själva och med ädelstenar. Dyrbarast är de naturliga, orientaliska pärlorna, men även odlade är fina. A&A:s Christina Linderoth-Olson guidar genom storlekar, kvaliteter och prisklasser.
Av CHRISTINA LINDEROTH-OLSON Foto TT BILDBYRÅ, RESPEKTIVE AUKTIONSHUS
Förr signalerade de dyrbara pärlorna makt och rikedom. Kungliga och högt uppsatta män och kvinnor avbildades ofta med de små dyrgriparna, ibland både i smycken och i broderier på kläderna. Elisabet I av England (1533–1603) har till exempel pärlor i håruppsättningen, runt halsen och på den magnifika klänningen i ett känt porträtt. Hennes hovmän kunde pryda sig med en fin droppärla i ena örat. Runt förra sekelskiftet gällde halsband i mängd tillsammans med ett antal broscher. Edward VII:s danskfödda drottning Alexandra bar flera pärlchokers tillsammans med längre halsband. Och i Sverige glänste pärlrader i olika tjocklek runt halsen på Gustav V:s drottning Viktoria. Även nu bortgångna Elizabeth II av Storbritannien bar gärna en pärlcollier.
Den franska modeskaparen Coco Chanel visade förstås vägen. Med 1920-talets moderna kvinna kom långa pärlhalsband till de korta tubformade klänningarna och hon var en viktig trendsättare.
– Chanel fick dyrbara smycken av sina älskare, bland annat en tiara, men de imponerade inte på henne. I sina halsband blandade hon äkta och imiterade pärlor. Hon jobbade mycket med glas för att förnya dem. Lät klassiskt och modernt krocka, precis som i kläderna hon skapade. Men Coco Chanel bar endast pärlorna till vardags – till fest ville hon ha annat, berättar Cecilia Andrén, ansvarig specialist för smycken på Bukowskis.
– Pärlor är naturliga skönheter som säkert kommer att uppskattas även i framtiden. Stora pärlor är mer attraktiva än små, de ska gärna vara krämfärgade, ha en skinande lyster och en slät yta, säger Kristian Spofforth, chef för smyckeavdelningen på Sotheby’s i London.
Utbudet av odlade pärlor är stort och av mycket varierande kvalitet. I en collier ska pärlorna helst vara jämnstora. Men ofta är de doserade, det vill säga går från
