Vem tillhör egentligen kulturskatterna från olika delar av världen? Gravar och tempel har plundrats och krigsbyten har förts till länder långt borta. De diplomatiska diskussionerna går heta och repatrieringen har kanske bara börjat.
Av CATHARINA SUNDHOLM MILLER Foto: TT
När kung Charles kröntes i maj fick frågan om vem som äger världens kulturskatter extra uppmärksamhet. Men det var inte hans krona som skapade rubrikerna, utan Camillas. Skälet är att den ursprungligen innefattade den kontroversiella och världsberömda Kohi-Noor-diamanten på 105,6 karat. Men före sin död lät drottning Elizabeth för säkerhets skull byta ut den mot diamanter ur sin privata juvelsamling. Ett klokt beslut, för inom timmar efter hennes bortgång på Balmoral började kraven på återlämning av Koh-i-Noor (”berg av ljus”) strömma in från sydasiater världen över.
Så hur kom den att ingå i de brittiska kronjuvelerna, och varför kräver Indien att den ska ”repatrieras”? Efter det andra anglo-sikhiska kriget 1849 beslagtog den brittiska generalguvernören Koh-i-Noor-diamanten från den blott tio år gamla tronarvingen maharadja Duleep Singh – efter att ha fängslat hans mor – och överlämnade den till drottning Victoria, som en del av fredsuppgörelsen. Diamanten tillhör kungahuset men betraktas i dag av Indien som stulen.
DE FORNA EUROPEISKA koloniernas återlämningskrav fick vind i seglen efter att president Emmanuel Macron år 2017 yttrade orden: ”Jag kan inte acceptera att en så stor del av Afrikas kulturföremål befinner sig i Frankrike. Det kan förklaras historiskt, men det finns inget som rättfärdigar att det fortsätter att vara så. Om fem år ska föremålen vara tillbakalämnade.”
Hela 90 procent av det afrikanska kulturarvet befann sig då utanför Afrika, men man hade inte varit klar över omfattningen. Nigeria hade sedan länge krävt tillbaka sina bortrövade föremål, men utan resultat. Nu skulle det bli ändring; nigerianerna skulle inte längre behöva åka till Europa för att studera sina kulturskatter. Men efter Macrons historiska deklaration uppstod diskussioner på hemmaplan, och hittills har endast 28 afrikanska kulturföremål återlämnats.
För nigerianerna gällde återlämningskravet inte bara Frankrike. Överst på listan står Beninbronserna, mellan 5 000 och 10 000 stulna konstföremål som eft
