Fäbodliv

6 min läsning

Urgamla traditioner och vacker svensk allmoge. Många gamla bruksföremål är förknippade med fäbodarna, speciellt från mjölkhanteringen och fäbodkullans utrustning. Fortfarande finns levande fäbodar – besök en i sommar!

Av INGE NILSSON Foto INGE NILSSON, TT, VISIT DALARNA M FL

FÄBODARNA KOM TILL när betet tog slut hemma i byn. Många är öppna för besök och kan erbjuda allt från hemkärnat smör till hemslöjd.
FOTO GERDA SÖDERLUND LEKSANDS LOKALHISTORISKA ARKIV ©

Fäbodlivet må se idylliskt ut men det var ett bundet och hårt slit, från fyra på morgonen till sena kvällen. Men varje vår längtade man till sommaren på fäboden. Så även djuren – Goth Bertil Johanssons kor rymde till exempel och gick själva de 2,5 milen i väglös terräng till sommarfäboden Prästbodarna.

Fäbodarna kom till när betet tog slut hemma vid gården. Man vallade kor och getter allt längre in i skogen och till slut blev det så långt att man måste övernatta. Det utvecklades sedan till en fäbod. När fäbodsväsendet uppstod råder det delade meningar om: En del forskare vill ha det till medeltiden, eller till och med 200-talet. Men Jesper Larsson menar i en doktorsavhandling att det inte finns säkra belägg för fäbodar förrän på 1500-talet. Det började i södra Dalarna där det äldsta belägget är från Stora Skedvi 1540.

UNDER 1600-TALET anlades många fäbodar och vid 1663 års inventering fanns bara inom nuvarande Rättviks kommun minst 68 fäbodställen, och för 150 år sedan fanns enbart i Dalarna 20 000 fäbodar (alltså inte fäbodställen, själva ”byn”). I Rättvik pågår en inventering av fäbodarna och inom kommunen har det funnits minst 150 fäbodställen.

DET HAR FUNNITS FÄBODAR från Pajala i Tornedalen till norra Bohuslän, men de flesta har legat i Dalarna, Hälsingland och Jämtland. Hur de har sett ut har växlat mellan landskapen, men också från by till by. De flesta har haft en enda vanlig fäbod men i vissa trakter har samma by haft två tre fäbodställen. På Sollerön i Siljan hade många tre fäbodar: en åkerfäbod, hemfäbod och en långfäbod, i Jämtland hade man fjällfäbod.

I slutet av 1800-talet började avvecklingen och efter andra världskriget fanns inte många fäbodar kvar. Jordbruket rationaliserades, mejerierna övertog mjölkhanteringen och det var svårt att få tag i fäbodkullor. I dag då? Ja, efter att vi gick med EU och fick nya möjligheter till bidrag, har vi i landet runt 200 fäbodställen med djurhållning och runt 30 med mjölkhantering. Men även för dagens fäbodbrukare är det ett hårt sommarjobb för en liten ersättnin


Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar