Du når mig på: sara.telde@amelia.se
Välkommen!
● Livet kommer inte med en bruksanvisning, det kommer med en mamma. Så står det på Mors dags-kortet i butiken. Jag känner att jag älskar uttrycket, både när jag tänker på den i relation till min egen mor, och min roll som mamma till tre.
Hur det än är, så gör de sitt bästa, utefter sina förutsättningar, de där morsorna.
Vad är det viktigaste din mamma lärt dig, frågar jag några kloka i min vänskapskrets och får så fina svar.
”Mamma lyfter mig och håller mig grundad samtidigt”, säger nån. Jag tänker: det gör ju barnen med oss också. Man är deras absoluta rockstar och de håller en extremt här och nu samtidigt. Tills att de är tio i alla fall, min yngsta fyller snart elva så jag är säkert på väg att petas ned från piedestalen.
”Från henne får jag alltid de bästa och sannaste råden”, säger en annan. Och så tar en diskussion vid. Det är verkligen inte alltid jag tycker att min egen mor vet bäst om valen jag gör i mitt liv, nämligen. Hon är tämligen svartvit, medan mitt liv går mer i gråskalor (fast det där lät deppigt, det går i hela regnbågsprismat med).
Vad hade jag varit utan denna trygghet? Tack och lov behöver jag inte veta det. Men det vet min mamma. Hon förlorade sin älskade mor för tidigt. En del av tomrummet som uppstod där och då har hon nog aldrig helt lyckats fylla. Och mormor Gerda, som jag aldrig träffat, beskrivs som en snarast helgonlik figur. Så klok, snäll, fin – och självuppoffrande.
Men i normalfallet är det ju extremt få helgon som vandrar på denna jord. Och eftersom jag har förmånen att ha min mamma vid min sida, livs levande, så är det också högst rimligt att jag inte förser henne med någon gloria.
Klart vi har haft våra meningsskiljaktigheter under åren. För själva moderskapet i sig är verkligen inte en garant för att modern i fråga alltid har rätt! I stu
