Bergslandskapet var magiskt vackert. Helene Nilsson och hennes man Peter skyndade sig för att komma undan en mullrande åska. Då smällde det. Helene minns inte mycket, men hon såg direkt att maken Peter var död. Det här är hennes berättelse om olyckan som förändrade allt. Och om stor kärlek och stor sorg.
AV STINA LODÉN FOTO: PRIVAT
HELENE NILSSON Ålder: 41.
Familj: Mamma, pappa, syster, bror och syskonbarn. Och Peters mamma, pappa och bror.
Bor: I Innsbruck, Österrike.
Gör: Är marknadschef.
● Helenes och Peters kärlekshistoria började med en ovanlig dejt: en löprunda på Kullaberg. De fann varandra snabbt i kärleken till naturen, träningen och äventyren, och fem år efter den första dejten gifte de sig i Brunnby kyrka vid Kullaberg.
När en möjlighet att flytta till Denver i den amerikanska delstaten Colorado öppnade sig via Helenes jobb sa Peter upp sig från sitt arbete som polis och följde med. Han hade också precis avslutat sina juridikstudier med siktet inställt på att bli åklagare. Colorado, en del av USA med magiskt vackra berg och spännande natur, lockade det äventyrsälskande paret.
En julidag efter några månader i Denver skulle Helene och Peter titta på ett hus. Utfärden skulle ta dem förbi ett område de inte tidigare utforskat, Boulder, och de drog på sig löparkläderna och gav sig av. När de sprungit en bit hörde de åska och skyndade sig ner. Helene minns inte att hon föll, hon minns bara att hon vaknade och tänkte: ”Nu har jag snubblat och varit klumpig igen, så typiskt mig! Peter kommer att skratta åt mig.”
Sedan insåg hon att det ringde högt i öronen och att det luktade bränt. När hon såg sig om efter Peter låg han på rygg en bit bort med ansiktet mot henne.
– Jag minns honom som hel. Men jag såg direkt att han var död. Långt senare, när jag gick igenom vår lägenhet hemma i Malmö, hittade jag påsen med kläder jag fått av begravningsentreprenören. Shortsen och kepsen var bara strimlor, man ser på skon där blixten gått ut. Det var nyttigt för mig att se, då förstod jag att det verkligen inte fanns något mer jag kunde ha gjort.
Men där och då tog sig Helene fram till Peter, hon ringde det amerikanska larmnumret 911 och startade hjärt och lungräddning tillsammans med en förbipasserande löpare. Efter drygt tjugo minuter var räddningstjänst på plats.
– De
