Ida lever med als:– jag njuter nästan mer av livet i dag

4 min läsning

De kämpade för att få barn. Men när makarna äntligen köat sig fram till äggdonation hade Ida Ahlnér redan fått veta att muskelryckningarna som hon hoppades berodde på stress var ALS. – Visst är det en sorg, men jag njuter nästan mer av livet i dag – kanske för att jag vet att jag inte har så långt kvar, säger 35-åringen.

AV KARIN SÖRBRING FOTO: ANNA HÅLLAMS, FRIDA IREKLINT

Det började med en muskelryckning i vaden. Sedan spred det sig till hela kroppen.

● De kämpade för att få barn.

Men när makarna äntligen köat sig fram till äggdonation hade Ida Ahlnér redan fått veta att muskelryckningarna som hon hoppades berodde på stress var ALS.

– Visst är det en sorg, men jag njuter nästan mer av livet i dag – kanske för att jag vet att jag inte har så långt kvar, säger 35-åringen.

Under kvällen har det skrattats och gråtits om vartannat. Inget öga var torrt under Idas förinspelade tal om att hon vet att forskningen inte kommer att rädda henne, men att hon inte vill att en enda person till ska behöva utsättas för ”den här skit-sjukdomen”.

Flera av låtarna som framfördes finns med i det Google-keep-dokument över musik som Ida valt till sin begravning, som Håkan Hellströms ”Du är snart där”:

”Jag tror När vi går genom tiden Att allt det bästa Inte hänt än Ljug för mig, ljug för mig.”

– Jag tycker det är lite taskigt att man inte får gå på sin egen begravning, för jag tror det kommer att bli en fin tillställning. Men att jag fick uppleva när den här musiken spelades i kväll var stort.

Då bandet sjöng ”Stad i ljus” blev det

också en repris från i september, då Ida och Petter Kellgren, 52, vigdes på Fåglabäcks släktgård.

– Petter hade tröttnat på att jag bara planerade min begravning och tyckte att vi skulle arrangera något festligt och roligt också. Det blev en magisk dag – kanske delvis för att det var en döende med i ekvationen – där vi skreksjöng ballader fram till halv fyra på morgonen, minns Ida, som även berättat i bland annat Jönköpings-Posten.

Kontrasten till hur hennes och makens liv såg ut tidigare är stor. De möttes på jobbet, och på helgerna tog de sin campingbuss ut på friluftsäventyr, gärna med hundarna Barbro och Lea i släptåg.

Under mellandagarna 2022 tog paret in på hotell och konstaterade att det gångna året varit ett riktigt ”skitår”, eftersom Petter varit allvarligt sjuk och opererat bort en cysta i hjärnan. E

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar