Thereses mamma blev brutalt mördad:– det var som att hamna i en skräckfilm

6 min läsning

En nyårsnatt för fyra år sedan blev Åsa Tengerström brutalt knivmördad. Kvar, med en bottenlös saknad, stod hennes dotter Therese. Sorgearbetet pågår alltjämt, men med stöd från familjen och sina två hundar har hon orkat ta sig vidare. – Jag har fortfarande stunder då jag kämpar, säger Therese.

AV ANNA OLOFSSON FOTO: THERESIA KÖHLIN

Det brutala mordet lämnade Therese och resten av familjen i djup sorg.

● Drygt fyra år har passerat sedan nyårsnatten i Sundsvall, då Therese Tengerströms mamma Åsa blev brutalt knivmördad under en hemmafest som spårade ur. Kvinnan som blev dömd för mordet var enligt domen påverkad av alkohol och andra preparat under mordtillfället, då hon gick till attack med en vass kniv.

143 knivhugg blev 53-åriga Åsa Tengerströms död.

Under nyårsdagen fick Therese, 33, och hennes tvillingsyster Denise beskedet att deras mamma avlidit.

Mordet lämnade Therese och resten av familjen med djup sorg och flera obesvarade frågor. Sundsvalls tingsrätt dömde kvinnan till livstids fängelse för mord, med motiveringen att ”mordoffret har utsatts för utdraget och hänsynslöst övervåld som får anses ha inneburit ett svårt lidande för henne”.

Vi vrider tillbaka klockan till nyårshelgen 2019.

Kvällen hade varit lugn för Thereses del. Hon hade firat in det nya året med goda vänner och var hemma med familjen när det knackade på dörren på nyårsdagen.

– Min sambo kom in i sovrummet och tände lampan. Han berättade, med panik i rösten, att polisen stod utanför och ville prata med mig, men han ville inte säga vad det gällde, berättar Therese.

Poliserna förklarade för Therese att de kom med ett tråkigt besked, och bad Therese och hennes dåvarande sambo att lämna barnen i ett annat rum så att de skulle kunna prata ostört.

– Allt var så overkligt. Poliserna kom in och satte sig i mitt kök och jag minns att jag frågade: ”Ingen har väl dött?” säger Therese.

– Då tittade poliserna på varandra och svarade: ”Din mamma är död.”

Therese frågade om hennes mamma tagit sitt liv. Poliserna förklarade att så inte var fallet och förklarade att en person gripits.

– Allt var hemskt. Surrealistiskt. Oavsett vad min sambo gjorde var jag otröstlig. Och egentligen, hur ska man

forts kunna trösta någon i ett sådant skede?

Det går liksom inte. Det var som att hamna i en skräckfilm som jag inte kunde ta mig ur. Det gick

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar