Stamceller från en främling gav Terese, 42, nytt hopp– Jag träffade donatorn som räddade mitt liv
Cancerdiagnoser, flera strokes och ett beroende av smärtstillande för att ens ta sig ur sängen. Men Terese Cedergren överlevde mot alla odds – tack vare stamcellsdonatorn Johan. Idag har paret ett osvikligt band. – Om han inte hade anmält sig till Tobiasregistret skulle jag inte sitta här i dag, säger Terese.
AV ÅSA BROLIN FOTO: PETER KNUTSON
● När vi sist träffade Terese Cedergren, hösten 2022, hade hon genomgått HER2-positiv bröstcancer, leukemi och flera gånger stroke. Hon hade svävat mellan liv och död så många gånger att det var som en skräckfilm – där hon hela tiden åkte på nya smällar.
Det hon varit med om skulle ha knockat de flesta. Men inte Terese:
– Jag brukar säga att en dålig nyhet är ett steg närmare en bra.
Vi sitter i hennes rymliga, väldoftande kök som är fullt av recept, inköpslistor och köksredskap. Det är här hon utövar sitt yrke som företagare i mat- och vinbranschen.
Och det var här hon för första gången
träffade den främling som räddade hennes liv. När Terese för tre år sedan var som sjukast i akut myeloisk leukemi gjorde hon en stamcellstransplantation – den enda behandling som skulle kunna bota hennes livshotande sjukdom.
Hon matchades med en person i Tobiasregistret (se faktaruta på nästa sida) men minns inte mycket av tiden innan.
– Jag hade vatten i lungorna och var helt borta. Jag fick morfin dygnet runt.
De nya stamcellerna från en okänd donator blev vändningen, och efter några månader på sjukhus fick Terese åka hem. Det hände att hon tänkte på den där donatorn. Två år efter ingreppet kontaktade hon Tobiasregistret och frågade vem det var.
En dag när hon satt på en vinprovning fick hon ett mejl.
– Det stod att han hette Johan Enslöw och bodde i Göteborg. Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Även kvinnan som satt bredvid mig på vinprovningen började storgråta.
Sedan skickade Terese ett sms:
Hej Johan! Terese med dina stamceller här. Har ända sedan jag fick mejlet med dina kontaktuppgifter varit i ett töcken av glädje och chock. Jag skulle verkligen vilja träffa dig och tacka för att du har gett mig en chans att leva. Jag är ju en del av dig.
Tack.
Eftersom Johans företag hade kontor runt hörnet från Tereses lägenhet bjöd hon hem honom nästa gång han var i Stockholm.
– Vi gav varandra en kram och pratade oavbrutet i fyra timmar. Han kändes direkt som
