Anna G Tufvesson, chefredaktör annag.tufvesson@alltomtradgard.se
Nyligen lyssnade jag på ett föredrag om inredningstrender, och det blev så tydligt att det som händer inom inredning även gäller ”utredning” – hur vi vill ha det i våra trädgårdar. Tre trender lyftes fram: ÖVERDÅD, med mycket mönster och färger – och ingen har väl missat det stora intresset för att odla dahlior och hela hav av egna snittblommor? FULT 70-TAL, uppdaterad design från perioden vi älskar att hata – och, jadå, vi ser en ny vår för rododendron och alla de barrväxter som var poppis på 1970-talet. VÄLDIGT VÄNLIGT, med nostalgiska blommönster i snälla färger – och här tänker jag direkt på hur vi idag odlar gamla kulturväxter och sådana som uppskattas av pollinerare.
Just den vänliga trenden känns både brännande aktuell och viktig. Jag skrev en gång i en krönika att ”hållbart är ingen trend”, och med det menade jag att hållbar odling inte bara skulle uppfattas som en modegrej, något som kommer och går lika snabbt som modetrender förändras. Men trender behöver inte bara vara dagsländor, slit och släng och något dåligt. En trend är ju också något som uppstår ur ett behov och en vilja att förändra, en utvecklingsriktning, eller som det står i SAOB: långsiktig eller stabil (in) riktning hos förändring. Som att odla hållbart; med naturen som förebild på ett sätt som inte tär på resurser utan istället gynnar djur- och växtliv.
Riktigt roligt blir det när man förenar hållbar odling med design – temat för detta nummer. I mötet uppstår något nytt och spännande. Som den yvigt blomstrande trädgården på sidan 18 – en enda stor, fullproppad rabatt – anlagd istället för den vatten- och skötselkrävande gräsmattan (en riktig ”öken” ur biologiskt perspektiv). Eller den formella men också vilda trädgården på sidan 30, där formklippt samsas med inhemska, självsådda blommor – till gagn för insekterna.
Samhällsdebattören Ellen Key anammade tidigt den hållbara trenden. Vid sitt hus Strand
