De stora inlandsälvarnas mäktiga krafter är lätta att imponeras av på håll, men att komma riktigt nära brukar inte vara lika enkelt. Ett undantag är den fantastiska Mårdseleforsen i Västerbotten, ett av Vindelälvens mest dramatiska forslandskap där besökarna promenerar rakt över forsarna blott någon meter över vattnet längs tre långa hängbroar.
TEXT & FOTO Niklas Kämpargård
VINDELÄLVEN
I TIDER då vattenkraft återigen lyfts fram som ett hållbart sätt att skapa energi känns de fyra oreglerade nationalälvarna viktigare än någonsin. Först 1993 utsåg riksdagen Vindelälven, Piteälven, Kalixälven och Torneälven till nationalälvar för att skydda deras framtida existens. Så sent som i slutet av 1960-talet planerades det för en rad olika kraftverksbyggen i Vindelälven, men motståndet blev så omfattande att planerna skrotades.
Istället fick vattnet forsa fritt precis som det gjort i tusentals år långt innan det att människan kom dit med sina grävskopor och kortsiktiga energibehov. Vid Freden i Sarek år 1961, en överenskommelse mellan Naturvårdsdelegationen och statliga Vattenfall (på den tiden hette bolaget Kungliga Vattenfallsstyrelsen) bestämde de vilka älvar som skulle skyddas från utbyggnad och vilka som skulle bli föremål för kraftverksproduktion.
Vindelälven var en av de älvar som inte skyddades och 1962 presenterade företaget en omfattande utbyggnadsplan med tolv separata kraftverk som tillsammans skulle generera en energiproduktion på 2 400 GWh/år. I samma projektering föreslogs ett stort ingrepp i den övre Laisdalen där utredarna propagerade för ett enormt vattenmagasin som skulle dämmas 46 meter ovan sjön Gautojaures naturliga medelvattenstånd och dränka dess omgivning i en gigantisk mänskligt skapad damm. De är inte speciellt svårt att förstå att protesterna blev omfattande.
Vindelälvens fritt strömmande vatten börjar i Vindelfjällens naturreservat, ett av de största i hela Europa, och forsar genom Västerbottens fjäll-, myr- och skogslandskap ända ut mot kusten där den rinner samman med Umeälven. I juni 2019 utsågs Vindelälven – Juhttátahhkka (betyder flyttled på umesamiska) – till biosfärområde av Unesco. En yta på 1 300 000 hektar mark och vatten där det bor 108 000 människor längs älvdalen. Ett av de största biosfärområdena i hela världen. Totalt finns det 700 liknande i 130 länder (i Sverige finns det sju).
Syftet med Unescos utnämning är att avsätta mark till ett modellområde för hållbar
