Att åka hundspann i fjällvärlden är en sak, men att glida fram mellan träden mitt inne i skogsbygden är något helt annat. Följ med till Råne älvdal och njut av djupa skogar tillsammans med en handfull hundar. Har du tur att pricka in en norrskensnatt är ljusfenomenet magiskt.
TEXT & FOTO Niklas Kämpargård
DEN KALLA LUFTEN slår mot ansikten så fort draghundarna börjar dra och snön yr runt omkring oss. Trots att termometern visar tvåsiffrigt är det inte särskilt kallt, åtminstone inte på de delar av kroppen som är insvepta i tjocka lager med filtar medan ansiktet är exponerat för kylan. Fartvinden är nämligen inte att leka med och genom att kombinera lufttemperaturen med vindens hastighet kan man räkna fram den egentliga kyleffekten som är betydligt kallare än vad man kan tro. När det är minus tio i luften och blåser 5 m/sek är den egentliga kyleffekten 17 minusgrader och när det är 15 grader kallt och blåser 10 m/sek är köldeffekten hela 27 minusgrader. Inte undra på att det ibland kan kännas ruggigt under kyliga slalomdagar då vinden ligger på från norr eller under en blåsig skidtur över kalfjället.
HUNDARNA drar intensivt och föraren Jeremias Kinnunen-Levy styr vant de starka djuren mot älvens mitt där isen är som jämnast. Snön sprutar omkring oss och det går i ett tempo som tycks kunna vara för evigt. Hundarna är inga veklingar direkt. Med gott om mat och vatten skulle de förmodligen kunna springa hur långt som helst, säkerligen tio mil om dagen, men turerna är sällan längre än ett par tre mil åt gången. På de flesta turerna med Jeremias och hustrun Hannah kör gästerna själva. Två gäster och fem hundar åt gången där en gäst kör och den andra åker med. Som nybörjare är det rätt tufft att köra hundspann, särskilt i kuperade marker där man då och då behöver hjälpa till i uppförsbackarna och hoppa av släden och springa bredvid. För Jeremias och Hannah är det här en stor del av livet där naturen, skogen och deras dragdjur betyder allt.
NUMERA BOR de på en gård, på ett svenskt hemman, som de själva säger och lever självhushållarliv och driver ett småskaligt besöksnäringsföretag. Jeremias är ursprungligen från Kalix och Hannah från Connecticut i USA. De möttes utanför Pajala, fattade tycke för varandra och bestämde sig för att vandra mellan Grövelsjön och Treriksröset (140 mil).
– Kunde vi vandra så långt utan att hamna i konflikt skulle vi förmodligen klara vad som helst resonerade de både två. Och så blev det. Sedan dess har de tillbringat dagarna
