När rödingen inte vakar…

8 min läsning

Hur ska vi tänka när rödingvaken uteblir och fisken istället går på djupet? Svaret är att testa en streamer eller en förtyngd nymf. Joachim Wallin delar med sig av sina bästa fisketekniker och flugmönster som räddat otaliga tillfällen när rödingen har vägrat att stiga.

TEXT JOACHIM WALLIN FOTO NENNI & JOACHIM WALLIN

KLOCKAN SLOG FYRA på morgonen och den främmande fjälltjärnen på den lappländska tundran låg förföriskt spegelblank framför oss. De dansande älvorna skrämdes sakteligen bort av den stigande solen bakom det massiva Bealccan - livet var underbart vackert. Luften var fortfarande fuktigt rå och hungern klagade i tomma magar, vännerna ville otåligt hem till de värmande sovsäckarna men fiskaren ville annat. Som ett tecken på att inte ge upp bröt en färggrann kropp den oljeliknande ytan. Pulsen steg och de frusna händerna var bortglömda - chansen till fjällröding fanns ändå, trots de dåliga oddsen. En skir nattslända fick lockande rispa ytan utanför den spetsiga stenen där ”Fjällets Greta Garbo” nyss uppenbarat sig, hon steg och isen var äntligen bruten…

Svårflirtad

För många av oss flugfiskande nordbor är rödingen speciell. Denna vackra och mytomspunna relikt från den senaste istiden, hekto för hekto starkare än öringen, en tundrans ikon och Lapplands landskapsfisk tillika.

Även beteendet efter en krokning är speciellt med dess tunga drag ned mot djupen eller den långa och vildsinta rusningen. Att de är svårkrokade i ytan kan få den mest rutinerade fiskaren att kasta spöet i sjön och slita sitt hår.

Vid några tillfällen har vi haft turen att på väldigt nära håll och i kristallklart vatten observera hur de beter sig när torrflugan kommer in i ”fönstret”. Rödingen har då för en kort stund stannat upp under flugan och studerat den i lugn och ro, nästan på ett intelligent sätt. Emellanåt har tagen varit så pass försiktiga att den tunna tafsen hindrat flugan från att komma in i käften. Ibland har rödingen återigen gått på flugan på ett mer resolut manér, andra gånger istället lugnt gått ned för att sedan inte ägna en blick åt samma fluga – inte underligt att vi ”missar” då och då. En annan iakttagelse har visat att rödingen sällan flyr iväg när fiskaren avslöjar sin närvaro, så som öringen gör. Istället har fisken gått ned och ställt sig nära botten och därefter varit ointresserad av allt som serverats. På Island kunde de stå stilla någon meter från fötterna utan att ta och motvilligt m

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar