Den invasiva puckellaxen kan innebära stora problem i våra ekosystem. Fiskarter som lax och havsöring har svårt att hävda sig och riskerar på sikt att decimeras.
Johan Klingberg
■ Därför står nu både Länsstyrelserna och Havs och Vattenmyndigheten på helspänn och söker ständigt efter lösningar vid en eventuell ökning av den ovälkomna besökaren som enligt SVT har spridit sig från ryska odlingar. Vi har träffat Erika Axelsson från Länsstyrelsen i Halland för en intervju.
Hur ser uppgången ut av puckellax i år?
– Vi har en kamera vid Herting, i Ätran, där har vi lyckats fånga nio puckellaxar på bild än så länge. Men tyvärr gör de höga flödena det osäkert, risken finns att det har gått upp ännu fler som vi inte har kunnat se. Trenden har annars varit att antalet har ökat för varje år, 2021 hade vi en tydlig topp och så många hoppas vi inte att det blir tal om i år.
Vet ni i vilka regioner puckellaxen finns?
– Genom ett särskilt projekt försöker vi ta reda på det tillsammans med SLU. Genom att ta vattenprover och sedan analysera dessa med hjälp av E-DNA, hoppas vi kunna ta reda på var någonstans puckellaxarna finns. Det är ganska fantastiskt, allt levande släpper DNA och då kommer det att fastna i våra filter.
Finns det några lösningar?
– För närvarande finns nog inga svar, vi tar helt enkelt rygg på norrmännen. Där finns betydligt större problem som de brottas med just nu. För närvarande har de som enda lösning att sätta upp spärrar i vattendragen och sedan manuellt håva och sortera bort puckellaxarna. På experimentnivå testas även AI-tekn
