Mattias Holmquist brinner för laxfiske, det blev tydligt i samband med hans bok Laxlycka. Efter några år på Biosfärområde Blekinge Arkipelag antar han i november rollen som chef på Mörrums Kronolaxfiske.
Anders Holm
Grattis till ditt nya jobb på Mörrums Kronolaxfiske – hur känns det?
– Det känns jätteroligt och jag ser verkligen fram emot att uppdatera mig med läget i och runt ån, träffa en del gamla och nya kollegor och gäster. På lite längre sikt ser jag naturligtvis fram emot att utveckla verksamheten och bidra med nåt positivt för både besökare, natur och medarbetare.
Du har ju en relation till Mörrum sedan tidigare, så förmodligen är det ett kärt återseende?
– Såklart är det ett kärt återseende! Jag jobbade här mellan 2016–2018 och bodde i Mörrum mellan 2007–2010. Dessutom har jag haft en guide- och kursverksamhet med fokus på Mörrumsån sedan 2005. Ån är en guldåder i det blekingska landskapet och för Mörrum-bygden ett vatten som betyder liv för både artrikedom och mänsklig verksamhet. För mig personligen har ån betytt åtskilliga tillfällen av såväl avkoppling som spänning, utmaningar, kreativitet och möten med både vänner och nykomlingar.
Vad betyder Mörrumsån – och kronolaxfisket – för sportfisket i Sverige?
– Mörrums Kronolaxfiske är en institution inte bara i Blekinge utan också i de nationella laxfiskarkretsarna. Det sneglas inte sällan åt Mörrum, även om man inte själv är en frekvent besökare. Här händer saker både inom själva fisket och hur det förvaltas. Kompetensen är hög, vilket lämnar avtryck i hur fisket arrangeras vid ån, hur man bedriver fiske- och vattenvård och hur gästerna tas emot, servas och erbjuds paketlösningar. Tittar man historiskt har det också gjorts saker som vi nu kanske inte är stolta över, men varje epok inom fisket har sina trender och här har vi ibland tillåtit oss att undersöka och testa olika lösningar och arrangemang – ibland har det funkat bra, andra gånger inte. Mörrumsån och Kronolaxfisk
