Montananymfen slog igenom på allvar här i Sverige under tidigt 1970-tal. Fortfarande är den en given favorit bland öring- och regnbågsfiskare. Här visar Barry Ord Clarke hur du binder en förtyngd version av den populära chenillenymfen.
TEXT OCH FOTO: BARRY ORD CLARKE
– montana-nymf –
SOM NYBÖRJARE FÖR många år sedan var det här den allra första nymfen jag testade att binda. Utan internet eller ens steg-för-steg-instruktioner, men med hjälp av en skalpell och kirurgisk precision, bestämde jag mig för att noggrant dissekera en köpt Montananymf för att lära mig hemligheten bakom dess konstruktion genom att linda upp alla material. Jag kan tillägga att detta inte är det lättaste sättet att lära sig att förstå ett mönster!
Allmäninsektslikt mönster
Även om den ursprungligen utformades i USA för att imitera en stor bäcksländenymf har den blivit en modern klassiker även i Norden. Den har rekommenderats fiskare emellan över hela världen och har fungerat i stilla som i rinnande vatten, även om där aldrig funnits någon liknande förebild. Det sätter Montananymfen i kategorin ”attraktionsmönster” eller ”sökmönster”. Det betyder att fisken inte behöver känna igen den, eller associera den med någon verklig insekt, den attraheras av mönstret ändå.
Modern version
Som de flesta andra nymfer kan Montananymfen bindas både som förtyngd eller som oförtyngd, beroende på hur djupt under ytan du önskar presentera den. Desto mer blytråd, desto snabbare och djupare kommer den att sjunka och fiska. Tidigare bands ofta nymfen som helsvart eller med ett gulfärgat thorax. Under årens lopp har flera andra populära varianter vuxit fram, bland annat med ett fluogrönt thorax.
För att binda det här mönstret är det viktigt att matcha garngrovleken efter krokstorlek. Chenille finns i en rad olika sorter och anges som tunn, medium eller grov. För att binda en nymf på en streamerkrok åtta eller tio passar grovleken medium bäst. Använder du klassisk chenille får flugan ett yvigare utseende. Används istället superchenille, med tätare fibrer, ges flugan ett solidare intryck. Hacklet som lindas kring thorax brukar komma från tupp. Sådana fibrer är styvare och behöver pressas hårdare i vattnet för att röra sig. Används hönshackel, som är betydligt mjukare, kommer fibrerna att röra på sig ännu mer. Val av hackel är en smaksak, precis som mycket annat.
Så gör du en montananymf
1 Fäst kroken i städet och linda en blytråd
