Det finns endast ett fåtal standardmönster som utgör grund för tusensals andra varianter. Woolly Bugger är ett sådant standardmönster som används flitigt världen över. Här visar Barry Ord Clarke hur du enkelt binder en variant som gillas av både regnbåge och öring.
TEXT OCH FOTO: BARRY ORD CLARKE
WOOLLY BUGGER ÄR verkligen en av de mest ikonsiska öringflugorna som finns, den imiterar inget särskilt, men kan representera de flesta stora byten som predatorer tar under vattenytan.
I vått tillstånd rör sig en maraboustjärt genom serpentinformade simrörelser, samma egenskap finns även hos andra material. När en sådan rörelse kombineras med en jigg-effekt, genom en tung metallskalle rör sig Woolly Buggern förföriskt vid varje hemtagning. Något som har varit många stora fiskars öde.
Rätt mängd material
Det handlar om att balansera mängden av marabou och skallens tyngd som ger en bra fluga. Om stjärten görs för lång kommer den snart att lägga sig runt krokböjen när den kastas och därefter fiska ineffektivt. Används en för tung skalle kommer flugan att sjunka för snabbt och simrörelsen går förlorad. Dessutom blir en sådan fluga svår att kasta med på ett vanligt flugspö.
Ursprungligen bands den första Woolly Buggern av Russel Blessing, med svart maraboustjärt, oliv kropp av chenille och ett svart kroppshackel. Fortfarande är den färgkombinationen populär bland många fiskare. Men även helt svarta, oliva eller gjorda i andra färgkombinationer är också populära. Med tanke på alla färger som nämnda material finns i är kombinationerna snudd på oändliga.
Ett pulserande hackel
Kroppshacklet bör vara av en sort som har taperade fibrer, de ska vara långa vid hackelstammens rot och bli progressivt kortare upp mot spetsen. Ett sådant hackel ger dig långa fibrer längs fram mot skallen och korta fibrer mot stjärten. Titta gärna efter hackel med en kraftig webb, alltså inte styva hackelfibrer som används till torrflugor. Fibrerna ska vara grövre och mjukare. När hacklet lindas försök då att pressa ner det emellan de gjorda chenillevarven. Metoden har två användningsområden, dels ligger hacklet kvar och rör sig inte över kroppen när flugan kastas eller fiskas med. Dessutom ligger hackelstammen väl skyddad mot vassa tänder och kan inte skäras av.
Fiska den rätt
Det fina med Woolly Bugger är att den fungerar lika bra i stilla- som i strömmande vatten. Efter regnbåge kan det vara idé att använda en flytande lina och en ganska lång, jämntjock tafs. Låt först flugan sjunka mot botten och fiska sedan hem den på ”jigg-vis” hela
