Peter Henriksson bor vackert vid stranden av den brusande Råneälven i Norrbotten. I livets mångfald ser han flugbindningen som en av många viktiga trådar i livets komplexa väv och materialet hämtar han helst från stora skogen.
TEXT OCH FOTO: GUNNAR WESTRIN
DET VAR EN märklig tid i början på 1960-talet, den period då bondesamhället så sakta höll på att krackelera. På flugbindarfronten gällde uteslutande naturligt material. Lustigt var att framför allt hönsen, men även grisen och korna, reagerade högljutt när jag kom in i ladugården. Kanske inte så underligt med tanke på mina avsikter. Än värre blev det när mamma såg att jag hade dragit trådar ur tröjor och trasmattor. Utan överdrift kan sägas att det var en tuff tid för en kommande flugbindare.
Flugbindare från förr
Under stunder av eftertanke brukar jag grubbla kring de människor som fiskade med fluga i början på förra seklet. Där anar jag att många flugfiskare och bindare, framför allt på landsbygden, har fallit i total glömska. Jag har sett bilder på egensnickrade flugspön, hemgjorda rullar och eländigt tjorviga fluglinor. Flugor från vikingatiden, där kroken var gjord av ben. Så intresset har alltid funnits, även om historiebeskrivningen tycks vara dunkel.
Jag har träffat, och haft kontakt med, tre flugfiskare som var födda i början på 1900-talet. Korkflugans upphovsman Åke Bodén från Piteå, flugbindaroraklet Gösta Larsson, bördig från Nattavara by i Norrbotten och Gösta Eliasson från Åkullsjön i Västerbotten.
Den förstnämnde är vi bekant med. Om sågverksarbetaren Gösta Larsson kan sägas att han var ett flugbindargeni och en otrolig entomolog. Han band nattsländor redan på 1940-talet med fallskärmshackel – bara en sån sak. Gösta Eliasson har i ett brev beskrivit sina studier av sländor, hur man fiskar vissa flugor och hur dåtidens strategier fungerade. Dessa eldsjälar var givetvis självlärda, en grundsanning beroende bland annat på dåtidens kommunikationer. Däremot var bondepraktikan viktig för folket, eftersom naturen var mer statisk och att vissa tecken i naturen alltid kunde tydas och föras över till bland annat insektslivet och flugfisket.
Entomologisk mångfald
Peter Henriksson bor vackert intill Råneälven och granne med stora skogen. Han har vandrat i skogsområden och på fjälltrakter under stora delar av sitt liv. Både fisket och jakten intresserar honom, något han fick med sig från barndomen. Han kan konsten att läsa av olika scenarion, oavsett om det gäller älven, skogen eller sjön. Han vet vilka sländor som kläcker und
