Så blev jag elcykelmissionär

2 min läsning

DAG MIDBÖE

INPASSET SIGNERAT DAG MIDBÖE

Dag trampar sin Scott från 2012 med Bosch mittmotor. Motorn är utbytt mot en nyare dito.

Nästan varje dag när jag ljudlöst susar iväg på min elcykel dyker den kända Lennon & McCart-
ney-låten ”With a little help from my friends” upp i mina tankar.

Min kära ”friend” i detta sammanhang är naturligtvis den lilla elmotorn på 1/3 hästkraft (250 wtt) som befriar mig från det jobbiga med cykling. På 15 minuter tar den mig den mig de fem kilometrarna in till Arvika.

Denna transportsträcka bidrar till att hålla min kondition i välvårdat skick. Vintertid hjälper trampandet mig att hålla värmen. När jag sedan når målet, som kan vara mataffären, simhallen eller biblioteket, kan jag parkera alldeles intill entrén.

Inget spanande efter ledig p-plats eller risk för p-böter.

All denna bekvämlighet tack vare elmotorn som uppfanns redan på 1880-talet. Numera finns elmotorer i alla storlekar och former. De har också blivit mycket effektivare och lättare och hjälper oss i massor av situationer.

SJÄLV ÄR JAG väldigt tacksam över att också batterierna blivit så bra. För 20 år sedan fanns en del elcyklar med blybatterier. Till exempel Powabyke som var tung men relativt driftsäker. De moderna litium-jonbatterierna väger bara ett par kilo men möjliggör resor på upp till 7–8 mil. Dessutom är batteriet enkelt att ta med i ryggsäcken när jag långtidsparkerar cykeln. Då slipper jag oroas av risk för stöld.

ELCYKELN ÄR LITE tyngre än en vanlig cykel men tack vare den lilla elmotorn blir det aldrig tungt att trampa. Detta märker jag väldigt tydligt när jag varit och handlat. Mina två sidoväskor och korgen framför styret rymmer tre stora matkassar som tillsammans kan väga bortåt 20 kilo. Men det går fortfarande lika lätt att cykla hemåt.

ELCYKELKÖPET 2012 ÄR den bästa investering jag någonsin gjort. Eftersom jag trivs så bra med e