Kallbad för frusen

Margareta går en sväng genom den lilla svarta blockstugan. Hon kontrollerar fönstren. Allihop är utrustade med haspar. Några av dem sitter bara inte fast ordentligt. Det är egentligen inget som oroar

Långsamma sekunder. Långsamma, långsamma minuter. Han kunde inte förstå att tiden kunde släpa sig fram så plågsamt sakta när han inte ville annat än att den skulle gå. Gå. Springa. Skutta. Åtminstone

Harriet Persson var trött. Så in i döden trött. Axlarna värkte, knäna brann. Hon såg sig omkring med grusiga ögon. Noterade att nästan alla på bussen hade hörlurar i öronen. Som om de dinglande trådar

Min chef tittade irriterat på mig. – Malin, det här är en personlig konflikt mellan er som jag inte lägger mig i, sa han när jag klagade på Tina och hennes sätt att vara mot mig. Med en tydlig min vis

Alfred öppnade fönstret och lät den svala morgonluften strömma in i lägenheten. Han var glad att hösten var på väg. Längtan till havet var outhärdlig på sommaren. Under hösten kunde han i alla fall tr

TÄNK, I BADRUMMET KAN VARDAGENS BESTYR LÅSAS UTE FÖR ETT SLAG OCH TIDEN DÄR INNE ÄR ENBART DIN. LÄGG LITE EXTRA KÄRLEK PÅ RUMMET DÄR DU FÅR VARA ALLDELES ENSAM, SÅ ATT DU KAN VILA ÖGONEN PÅ NÅGONTING