Så skimrande var aldrig havet

Det regnar ute. I strida strömmar strilar regnet ner utanför fönstret. Vattnet bildar smutsiga ränder på glaset, och när jag försiktigt knackar med ett finger mot rutan, faller en droppe ner på fönste

Jag vill berätta om en vinter på 1940-talet då jag var sex sju år. Vintern var extremt hård och vi bodde i en kall, dragig lägenhet. Det förslog inte att elda i köksspis och kakelugn, värmen försvann

Alla vet vi att våra liv en dag kommer att ta slut. Vi vet bara inte när våra individuella stoppdatum kommer att infalla. För att påminna sig själv om livets ändlighet har Johanna Hector en kalender h

Jag hade bott några månader i den lilla byn som min pappa bodde i sina sista 20 år i livet när jag började känna att det var mitt livs största misstag att flytta dit. Jag hade inte haft något med hono

Jag tog ett försiktigt steg framåt på darriga ben, precis som vanligt. Det var tungt att bära mig själv och jag kunde för allt i världen inte förstå hur jag hade kunnat bli så ömtålig och svag på så k

– Adrian, min son, hade det kämpigt i skolan och blev en ”hemmakämpare”. I det läget sa min kloke man: ”Adrian, vad tror du om att ta ett sabbatsår?” Då vände allt! Adrian kände att kraven på honom sl