Anne börjar ana oråd …den stulna tvillingen

Ediths röst darrade av vrede och hon skakade fortfarande när hon stod i köket och gjorde det sista, medan Jon lutade sig mot bordet med ett glas vin i handen. – Det kunde lika gärna ha stått i tidning

Vågorna kluckade mot relingen. Inte vänligt, men vagt hotfullt. En påminnelse om att om båten kantrade skulle vattnet svälja dem i ett svart, kallt nafs. Dimman klibbade fuktig mot kinderna för att se

Selma var borta. Spårlöst borta. Ingen hade sett henne sedan hon haft sin sista lektion. Hennes bästa vän, Josefine, hade sprungit i förväg till fritids och där hade Selma aldrig dykt upp. Pedagogerna

Alma sprang fram till fönstret och drog upp rullgardinen. Nere på gårdsplanen stod en ambulans, vars blå ljus lyste upp fruktodlingens gula byggnader. Nu hade det hårda ljudet från dörrkläppen tystnat

Kurscentret Sjögården var omgivet av skog på alla sidor, och när Annette efter avskedsmiddagen sista kvällen gick ut på terrassen för att svalka sig lite, njöt hon av anblicken av träd med gyllene löv

Vicky hade alltid vetat att hon var adopterad, men de biologiska föräldrarna hade aldrig varit viktiga för henne. Hon kände varken bitterhet eller sorg över att hon en gång blivit bortlämnad, för inge