Vid vägens ände

Den här dagen tänker jag plocka så mycket hjortron jag kan. Det är ju inte var dag man är i Norrland, precis rätt tid och på rätt plats. Vilken tur jag har som får låna Mias stuga på Borgafjäll. Vi ha

Naturligtvis var det en dålig idé från början. Att de skulle tillbringa en sommarhelg hos Berits kusin Ingrid och hennes man. Men Berit blev lite överrumplad när Ingrid ringde och lät glad och snäll.

Vägen slingrade genom gles tallskog. Sista biten smalnade den till ett par hjulspår med gräs i mitten. Kajsa visste att stället låg ensligt. Hon hade ofta varit hos Ingrids familj som barn. Det var Ka

Vinden hade mojnat när Solveig cyklade hem från jobbet. Hon drog in den kryddiga doften från tallarna och tittade upp mot den ljusa himlen. En junidag som den här kändes det som om hon fortfarande var

Kristinas röst ekade i den mörka, nedgångna gränden. – Henrik? Hade han inte hört henne när hon för ett ögonblick släppte hans arm för att erbjuda den ensamma svenska kvinnan att slå följe med dem? Nu

Det var magi i luften. Liljekonvaljernas doft blandades med syrenernas och skapade en riktig sommarcocktail. Gerda följde stigen mot koloniträdgårdarna för att få njuta av blomsterprakten. Den vita li