Diamanter och julkärlek

När det gnisslande ljudet av tidningsbudet, som bromsade sin cykel utanför grinden, hördes satte sig Catharina rakt upp i sängen. Hon hade sovit oroligt, för i dag var dagen hon väntat på i flera veck

Olivias kortklippta huvud stack fram genom dörren till klädkammaren. Hon hade varit därinne och rumsterat om en bra stund. – Titta farmor, jag har hittat en skokartong med gamla foton här på hyllan! K

Anna satt i det lilla vindsrummet som hon hyrde ovanför konditoriet. Från fönstret hade hon utsikt över de röda hustaken där morgonsolen spelade över takpannorna och blänkte i de uppslagna fönstren. D

Tysta sitter vi mittemot varandra och tittar rakt ut i ingenting. Oron kryper i mig, mina fingrar snor sig runt i varandra och jag känner hur ögonen tåras. Var är hon? Hon skulle ha varit hemma för dr

Annika andades djupt och hackigt. Hon vände sig om och såg på Jespers mor Linda som satt vid det lilla matbordet med ansiktet i händerna. Den äldre kvinnans gråt hade tystnat men var inte över. Det ko

I konditoriet nästa dag gav Marie till ett gällt utrop: – Men vad gör du? Anna insåg att hon höll på att stjälpa ut en hel plåt nygräddade croissanter över kanelbullarna på en av brickorna i kakdisken