Kuslig kolonihöst

Olivias kortklippta huvud stack fram genom dörren till klädkammaren. Hon hade varit därinne och rumsterat om en bra stund. – Titta farmor, jag har hittat en skokartong med gamla foton här på hyllan! K

Som vanligt stod Nina med översta delen av halvdörren öppen och tog emot den nya dagen. ”Se, Nina, se hur solen sakta lyser upp himlen.” Orden lät så tydliga i Ninas inre att hon oavsiktligt tittade s

Dagarna hade börjat bli kortare. Det märktes nästan från dag till dag. Christel, som alltid var uppe tidigt, kände det mycket tydligt, och hon längtade lite vemodigt tillbaka till den sommar som nu sj

I konditoriet nästa dag gav Marie till ett gällt utrop: – Men vad gör du? Anna insåg att hon höll på att stjälpa ut en hel plåt nygräddade croissanter över kanelbullarna på en av brickorna i kakdisken

Anna satt i det lilla vindsrummet som hon hyrde ovanför konditoriet. Från fönstret hade hon utsikt över de röda hustaken där morgonsolen spelade över takpannorna och blänkte i de uppslagna fönstren. D

När det gnisslande ljudet av tidningsbudet, som bromsade sin cykel utanför grinden, hördes satte sig Catharina rakt upp i sängen. Hon hade sovit oroligt, för i dag var dagen hon väntat på i flera veck