Chocken hos firsören

Kvällen var sen och Emma var trött och gäspig. Hon hade ryckt in som jourhavande präst och efter det tolfte samtalet reste hon sig från stolen i rummet dit telefonsamtal om människors lidande strömmad

Spåren av sommarens torka syntes fortfarande. Ända in i september var det varmare än normalt. Träd och buskar slokade och såg ut att tråna efter regn. I villaträdgårdarna gav sprinkleranordningar gräs

Den tilltagande vinden piskade utanför huset och det gamla äppelträdets knotiga grenar slog dovt mot fönsterrutan. Eva satt vid skrivbordet, drog en djup suck, loggade in på sitt Facebookkonto och vän

Emma såg ut över kundparkeringen som utgjorde utsikten utanför hennes fönster. Den var grå och dammig trots det vackra vårvädret och den prunkande grönskan, och linjerna mellan parkeringsrutorna skull

När hon närmade sig Sveg hade snön lagt sig här och var. Det hade hon inte tagit med i beräkningen. Tur att bilen var bättre rustad än hon. Själv hade hon inga varma kläder. Inte ens ett par vantar. D

Ediths röst darrade av vrede och hon skakade fortfarande när hon stod i köket och gjorde det sista, medan Jon lutade sig mot bordet med ett glas vin i handen. – Det kunde lika gärna ha stått i tidning