En omänsklig resa

Det regnar ute. I strida strömmar strilar regnet ner utanför fönstret. Vattnet bildar smutsiga ränder på glaset, och när jag försiktigt knackar med ett finger mot rutan, faller en droppe ner på fönste

En dag i december, precis före jul, var jag sent på eftermiddagen på väg hem från jobbet i min lilla bil, och jag njöt av den vackert julpyntade staden och såg fram emot julafton. Jag var vid den tide

Sedan min man gick bort för ett par år sedan har livet blivit grått och tråkigt. Barnen och barnbarnen kan inte hälsa på så ofta som både de och jag skulle vilja, eftersom de bor så långt ifrån mig. M

När Ray och jag blev pensionärer flyttade vi ut till ett sommarstugeområde, som fått fler och fler året runt-bostäder. Jag kände direkt att detta var rätt! Lugnt, nära naturen, billigt, och vi hade al

Jag var 32 år när jag gifte mig med Sten. Jag var 34 när jag blev mor till Emilie, och två år senare kom Julie till. Nu var vi en riktig kärnfamilj: mamma, pappa, två barn – och två heltidsjobb. Sten

Jag vill inte bli dement. De orden kommer ofta från mig nu för tiden. Min man lyssnar på mig när jag uttrycker min oro över min mamma, som de senaste 20 åren gått mer och mer in i glömskans värld. Jag