Tio år sedan sist

Vågorna kluckade mot relingen. Inte vänligt, men vagt hotfullt. En påminnelse om att om båten kantrade skulle vattnet svälja dem i ett svart, kallt nafs. Dimman klibbade fuktig mot kinderna för att se

Jag är ett storstadsbarn som växte upp bland betong, asfalt och höghus. Mina föräldrar jobbade väldigt mycket för att vi skulle ha råd med vår trerumslägenhet, vi var fem barn som skulle bli mätta och

Vicky hade alltid vetat att hon var adopterad, men de biologiska föräldrarna hade aldrig varit viktiga för henne. Hon kände varken bitterhet eller sorg över att hon en gång blivit bortlämnad, för inge

Ediths röst darrade av vrede och hon skakade fortfarande när hon stod i köket och gjorde det sista, medan Jon lutade sig mot bordet med ett glas vin i handen. – Det kunde lika gärna ha stått i tidning

Margareta går en sväng genom den lilla svarta blockstugan. Hon kontrollerar fönstren. Allihop är utrustade med haspar. Några av dem sitter bara inte fast ordentligt. Det är egentligen inget som oroar

Trots att deras nya Toyota var liten, låg den stadigt på motorvägen, konstaterade Henrik. Han hade egentligen helst velat sitta i förarsätet själv, men Lena hade insisterat på att få köra. – Det är fa