Vi känner honom som den leende tokroliga clownen – en svensk Charlie Chaplin. Men bakom den glada ytan fanns ett mörker och ett djup, som bara de närmaste fick se. Mia Poppe har gjort dokumentären om sin far Nils Poppe.
AV: MARIA TORSHALL FOTO: TT, PRIVAT
MIA POPPE HAR GÅTT TILLBAKA TILL SINA RÖTTER
Hon är Nils Poppes yngsta barn och det av syskonen som tydligast har gått i hans fotspår – om än lite motsträvigt.
– När jag utbildade mig så skulle jag göra dramatiska roller, inte alls komik. Jag hade bestämt mig för att absolut inte jobba med underhållning, utan det skulle vara väldigt svart dramatik, säger hon med ett skratt.
– Och nu driver jag en folkpark! Så jag har verkligen gått tillbaka till mina rötter.
Folkparken ligger i Vingåker, där Mias man Niclas Strand har sina rötter, och de driver den tillsammans med Thomas och Johanna Widén som är musiker och sångare. Till hösten kommer de att spela en föreställning om det händelserika 1980-talet där: Från folkomröstning till Berlinmurens fall.
Men innan dess återvänder Mia hem till barndomens Skåne och Domsten – på flera sätt: Hon har en roll i Ett resande teatersällskap i på Sundspärlan i Helsingborg där Eva Rydberg nyligen tagit över. Pjäsen är ett klassiskt lustspel, och Mia spelar – lite ironiskt med tanke på hennes egna planer som ung skådis – en av de dramatiska skådespelarna som kommer för att konkurrera med komikerna.
Den pjäsen var faktiskt en av Nils Poppes allra första, när han gick på Svalövs folkhögskola och fortfarande hade planer på att bli politiker.
Frånvarande pappa
Dessutom ska Mia uruppsätta en nyskriven pjäs hemma på Poppegården i Domsten i sommar: Sommarteckning av Lollo Amble sätter familjerelationerna under lupp och handlar om en ensam mamma, en frånvarande pappa och en medelålders dotter som söker svar… Även det en historia som känns nära till hands.
