Nu vågar jag stanna upp och känna efter

– Jag har längtat efter julen ända sedan i somras. Alla mina barn utom yngsta sonen, som är 14 år, har flyttat hemifrån. De har egna boenden på olika platser av landet och i världen där de pluggar och

V i säger att vi älskar att uppleva saker. Men det vi egentligen älskar är att slippa. Att få stanna hemma, i träningskläder vi inte tränat i, och känna att världen klarar sig utmärkt utan oss. Nu sna

Alla vet vi att våra liv en dag kommer att ta slut. Vi vet bara inte när våra individuella stoppdatum kommer att infalla. För att påminna sig själv om livets ändlighet har Johanna Hector en kalender h

Det regnar ute. I strida strömmar strilar regnet ner utanför fönstret. Vattnet bildar smutsiga ränder på glaset, och när jag försiktigt knackar med ett finger mot rutan, faller en droppe ner på fönste

Det är inte mycket som skvallrar om vad som väntar oss innanför porten till ett äldre hus i Stockholms innerstad. Men dörrarna slås upp till en fantastisk ateljé och bostad, ateljén är en kreativ verk

– Adrian, min son, hade det kämpigt i skolan och blev en ”hemmakämpare”. I det läget sa min kloke man: ”Adrian, vad tror du om att ta ett sabbatsår?” Då vände allt! Adrian kände att kraven på honom sl