Jag vågade inte simma

Jag är ett storstadsbarn som växte upp bland betong, asfalt och höghus. Mina föräldrar jobbade väldigt mycket för att vi skulle ha råd med vår trerumslägenhet, vi var fem barn som skulle bli mätta och

Malin stod otålig utanför ingången till kallbadhuset och väntade. Snålblåsten ven om knuten och hon drog den stora sjalen ytterligare ett varv runt sig. Havet var nästan svart och såg hotfullt ut. Som

Vågorna kluckade mot relingen. Inte vänligt, men vagt hotfullt. En påminnelse om att om båten kantrade skulle vattnet svälja dem i ett svart, kallt nafs. Dimman klibbade fuktig mot kinderna för att se

Jag var 27 år när jag och min man Thomas blev föräldrar till Emma. Hon föddes två månader för tidigt med akut kejsarsnitt på grund av havandeskapsförgiftning. Förutom att jag mådde väldigt dåligt med

Mia sjönk ner på den lilla pallen i sin hall. Hon satt kvar en stund medan hon försökte få kontroll över andningen. Tänk att det faktiskt fanns människor som älskade att springa! Hon kunde inte fatta

Givetvis hade jag inte tänkt mig att stå som ensam mamma till två barn som bodde hos mig varannan vecka och hos sin far varannan. Men det var så mitt liv såg ut när jag närmade mig 40. Lyckligtvis kän