På yalla trappan är det hjärtat som styr arbetet vi är kvinnor, mammor och förebilder!

7 min läsning

Zeina kom hit som praktikant. Fatme har varit här sedan starten. När Mona kom till Yalla Trappan i Malmö var hon rädd. Men snart var hon en del av gänget med kvinnor från 20 olika länder som en gång stått långt ifrån arbetsmarknaden.

TEXT: MARIE SKOGLUND FOTO: LINA HASKEL

Zeina Doulani, Fatme Ibrahim, Mona Mahdi och samordnaren Camilla Johansson är Yalla Trappans järngäng.

Mona Mahdi sträcker fram en av de nyfriterade kikärtsbollarna hon fiskat upp ur den fräsande oljan.

– Varför är svenskar så förtjusta i falafel? Själv gör jag så många varje dag att jag är rätt trött på lukten. Varsågod!

Här, i det som en gång var Rosengårds herrgård i Malmö, ryms Yalla Trappans catering- & storkök. Här förbereds bufféer och kokas marmelad, här steks kyckling och bakas knäckebröd. I dag lagar kvinnorna kyckling biryani. Riset, som behandlas med stor kärlek, kokas först med gurkmeja innan det får sin tillsats av kryddor, karameliserad lök, mandel, morötter och ärtor.

Fatme Ibrahim, Mona Mahdi och Zeina Doulani är sedan många år kökets fasta mittpunkter. Kökssamordnaren och kocken Camilla Johansson anslöt i augusti, så hon är nykomlingen i gänget.

– Hon har bara varit här en kort tid men det känns som det är mycket längre. Vi har samma själar, säger Zeina.

– Det är ett jobb där man måste jobba med hjärtat och med omtanke, samtidigt som det lagas härlig mat. Underbart, jag mår bra när jag kommer hem efter en arbetsdag, säger Camilla.

Zeina, som kom hit som praktikant, fick jobb när de sex månadernas praktik var slut. Även hennes mamma har medverkat i köket genom att skapa receptet på den libanesiska fikonmarmelad som tillverkas och säljs i ostaffärer.

Arbete åt fler

I dag klarar de sig inte utan Zeina. Hon är en arbetskamrat och även en förebild för andra kvinnor i samma situation.

– Jag trivs så otroligt bra, vi är som en liten familj. Här är vi bara kvinnor och vi känner oss fria.

Yalla Trappan startade 2010, efter att ha funnits i projektform sedan 2006. Man ville hitta en väg framåt för utlandsfödda kvinnor som stod långt från arbetsmarknaden, och som kanske varken gått i skolan någon längre tid eller arbetat.

Målsättningen var – och är – att öka självkänsla och självständighet genom arbete och ekonomiskt oberoende.

Det som började m

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar