Vintagemode och handarbete är Emma Forsbergs passion, men att hon skulle förvandla sin ”tanthobby” till ett jobb fanns inte på kartan. Kanske hade mormor Gulli ett finger med i spelet?
TEXT: ELEONOR BJÖRCH LOWE FOTO: SANNA LINDBERG, PRIVAT
Det är en av årets kallaste dagar när vi hälsar på hos Allers nya handarbetsredaktör Emma Forsberg. Vinden river i kinderna, men i Emmas mysiga 40-talslägenhet slår värmen emot oss, kaffet står på och hopp om livet återfås snabbt.
Här, i Årsta, bor en kreativ människa och överallt syns korgar med olika stickprojekt. Symaskinen står framme och en amerikakoffert är fylld till brädden med vackra band, retrotyger och vintagemönster.
Men att Emma skulle förvandla sin ”tanthobby” till ett jobb fanns inte på kartan. Hon ville bli polis.
– Jag älskar allt med krim, pluggade kriminologi och började inom polisen som civilare. Men jag ville inte fastna bakom ett skrivbord så jag gjorde polistesterna men misslyckades på styrkan fem gånger. Jag var för klen helt enkelt. Sedan hade jag nog hoppats att polislivet skulle vara lite mer som en Beck-film, säger Emma och skrattar.
Hon skolade om sig till journalist, tog examen 2022 och efter en kort sväng på Aftonbladet hamnade hon på tidningsförlaget Aller media.
– Mina nya chefer var helt ointresserade av min bakgrund inom polisen och sa: ”Såå du stickar, betyder det alltså att du kan korrläsa en stickbeskrivning?!” Det är inte så vanligt i min ålder kanske.
Egna mönster
I sin roll som handarbetsredaktör håller hon koll på trender, hanterar samarbeten med olika garn- och mönsterföretag, köper in och planerar jobb samt korrekturläser. Emma sköter även webben och sociala medier för handarbetsdelen.
I framtiden vill hon jobba mer med att ta fram egna mönster för att innehållet i tidningarna ska bli ännu mer unikt.
– För första gången jobbar jag med något jag brinner för. Jag blir så inspirerad av allt fint jag ser hela dagarna.
Handarbetsintresset kommer hemifrån och mormor Gulli är Emmas största inspirationskälla. Hon var alltid hemma hos mormor och morfar som barn, och förundrades över alla spännande saker som fanns i deras hem.
När Emma var 15 år frågade Gulli om Emma ville ha hela hennes garderob, fylld av vackra klänningar och välskräddade kappor. Emma sätter händerna framf
