Få vårblommor ger så mycket som penséerna. Rikblommande, tåliga och så bedårande att hjärtat smälter. I buketter, kransar och fina krukor gläder de oss långt fram på sommaren.
TEXT BENTE HALKJÆR, ANETTE FRENNESSEN, ANNI JÄHDE FOTO KIRA BRANDT
Pensén kan se ömtålig ut, men är i själva verket en ganska robust växt. Den tar oftast ingen skada av lite blåst, snö eller frost, och tål även den lite lömska vårsolen. Särskilt de lägre småblommiga sorterna är tåliga. De klarar också värme bättre och kan blomma långt in på sommaren, men då gäller det att knipsa bort överblommat liksom frökapslar.
Violsläktet, Viola, där pensén ingår är stort och väl spritt världen över. I Sverige finns 20 inhemska arter, bland dem styvmorsviol, luktviol och åkerviol.
Det kan vara svårt att se skillnad på pensé och styvmorsviol, Viola tricolor, och hornviol, Viola cornuta. Urmodern kan sägas vara den vilda och mindre styvmorsviolen som korsats ett flertal gånger och så har pensén uppstått. Den ettåriga pensén finns både som storblommig och småblommig, i massor av färger och färgkombinationer, med krusade eller släta kronblad. I närheten av där du haft dina penséer kan du säkert se små fröplantor åren efter. Penséer frösår sig lätt, men de nya plantorna kan se helt annorlunda ut eftersom moderplantorna är korsade. Avkommorna får olika gener från alla sorter som används i korsningen.
Den perenna hornviolen är däremot en ren art och kan flyttas till rabatten när säsongen är förbi. I vårens krukor har det ingen större betydelse om det är hornvioler eller minipenséer, vi använder dem på samma sätt. Hornvioler är dock dyrare än de ettåriga penséerna som är otroligt prisvärda med tanke på den långa period vi har glädje av dem.
I STÄLLET FÖR att köpa färdiga plantor av pensé och hornviol kan du köpa frön och så dem. Bästa tid för detta är i juli, och du sår antingen direkt i rabatt eller sålåda.
Första året dyker en liten bladrosett upp, den planterar du under sensommar eller tidig höst där du vill att den ska blomma till v
