”det viktigaste är att det finns massvis med blommor” namnet förvirrar, men vad gör det? de är ju så vackra. trädgårdsmästare john taylor överraskas varje år när månviolerna tittar fram i trädgården.

2 min läsning

”Det viktigaste är att det finns massvis med blommor” Namnet förvirrar, men vad gör det? De är ju så vackra. Trädgårdsmästare John Taylor överraskas varje år när månviolerna tittar fram i trädgården.

TEXT FLOWERPHOTOS, TT, CHRISTINA UHLIN

Månviol, Lunaria rediviva, är inte någon viol, namnet till trots. Den tillhör familjen kålväxter.

Plötsligt står de där i nyanser av lila och vitt. Månviolerna. Självklart är jag medveten om att de kommer att blomma under maj och juni och ändå blir det alltid en överraskning. Jag har en tendens att under vårens tulpanfrossa glömma bort saker nämligen.

Jag funderar årligen på varför månviolens intensitet i färgen påverkar mig så mycket som den gör. Färgen är stark, men det finns många andra växter med mer tyngd i det lila. Vid eftertanke kommer jag på att månviolernas blomning syns under den lugna perioden då de flesta blommande växterna laddar upp för sommarens färgexplosion och därför märks de mycket mer. ”Violer” är de inte förstås, utan hör till de korsblommiga växterna som kål, raps och löktrav.

De få platta fröställningar som inte blåste bort under höststormarna har lyst upp rabatten som små stjärnor under de långa mörka månader. En fara finns dock om vi lämnar fröerna kvar för länge. Eftersom månviolen är en äkta pionjär kan den lätt ta över en rabatt och tränga undan mycket annat fint.

De får komma och gå lite som de vill hos mig och jag lämnar inte många fröställningar kvar. Vissa år försvinner de totalt för att visa sig året därefter i stället. Om de har det för torrt blir blomningen kortvarig och en jord som håller sin fukt är fördelaktig. De trivs alltså bättre i lerjord än i sandiga lätta jordar. Jag märker till och med att fröplantorna helst gror i den fina välgödslade grönsaksjorden bredvid rabatten.

Vännerna av samma släkte, Lunaria spp, kallas ibland för månviol och ibland för Judas silverpenningar som är ett namn jag har lite svårt för. Därför kallar jag alla för månvioler. Det vetenskapliga namnet står alltid i frökatalogerna ifall man vill kolla.

Det finns ett antal växter att kombinera månvioler med: pioner och perenn klematis, de sorterna som inte klättrar, men även alpklematis på en låg klätterställning. En favorit hos mig är lökväxten stjärnhyacint, Camassia spp, som med sina ljusblåa blomsterax blir en perfekt rabattkompis. Två plantor av en rosablommande Camassia finns i rabatten och blir också fin tillsammans med månviolerna.

Fr

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar