Kålodling innebär tuffa utmaningar. Men salig är den som lyckas! Här tipsar trädgårdsjournalist Karin Hylander om sorterna, sådden, jorden och om kampen mot skadedjuren.
TEXT KARIN HYLANDER FOTO KARIN WILDHEIM
GUIDE TILL EN LYCKAD ODLING
Kålen är en riktig supergrönsak. Förutom att den är pepprad med allt från vitaminer och mineraler till mjölksyrebakterier och fibrer ger den stor skörd och har en lång säsong. Dessutom är den lagringsduglig och går att använda rå eller tillagad på hundra olika sätt. Och så snygg den är!
Det är alltså inte underligt att det har skapats en riktig kålhajp de senaste åren, när allt fler vill odla sådant som går att äta i den egna täppan.
Det finns dock ett stort Men. Kål är ingen nybörjargrönsak, lätt att lyckas med. Har man en gång mötts av rengnagda grönkålsskelett eller vitkål, som sprängs när den plötsligt bestämt sig för att börja blomma, tar det emot att försöka igen.
Så hur gör man då för att kunna skörda trinda, hårt knutna huvuden, spröd bladkål och välvuxen blomkål, broccoli, kålrot och kålrabbi? Här ger vi tips kring sådd, jord och näring samt hur man kan skydda kålen från alla fiender som vill äta den innan du själv hinner.
Sådden, jorden, gödslet – och annat för att lyckas
Starta tidigt – eller vänta lite
Vår och höst är de bästa kålsäsongerna. Därför är det bra att komma igång tidigt – eller att vänta och sätta ut plantor i bäddarna efter att mer snabbväxande grönsaker är skördade. Det går att direktså kål men man får förstås ett försprång mot både ogräs och skadegörare om man drar upp plantorna inomhus eller ä
