Jag bodde på sis-hem i tre år

Det regnar ute. I strida strömmar strilar regnet ner utanför fönstret. Vattnet bildar smutsiga ränder på glaset, och när jag försiktigt knackar med ett finger mot rutan, faller en droppe ner på fönste

Jag har alltid varit en människa som följt mallen för hur saker och ting ska vara. Jobbat mellan åtta och fem, pendlat kollektivt, betalat mina räkningar i tid och umgåtts socialt på det sätt som förv

Alla vet vi att våra liv en dag kommer att ta slut. Vi vet bara inte när våra individuella stoppdatum kommer att infalla. För att påminna sig själv om livets ändlighet har Johanna Hector en kalender h

– Adrian, min son, hade det kämpigt i skolan och blev en ”hemmakämpare”. I det läget sa min kloke man: ”Adrian, vad tror du om att ta ett sabbatsår?” Då vände allt! Adrian kände att kraven på honom sl

Jag hade bott några månader i den lilla byn som min pappa bodde i sina sista 20 år i livet när jag började känna att det var mitt livs största misstag att flytta dit. Jag hade inte haft något med hono

När jag skilde mig från min man efter 18 år tillsammans kände jag mig som ett tomt skal. Skilsmässan var inte mitt val och jag kände mig ratad, förminskad – och blev väldigt ensam. Vardagen snurrade p