Två romaner och flera noveller senare har Gustav Samuelson nu fått pris för sin novell Okunnighet är den sista nåden. För Allas berättar han om hur han bygger upp texter och om sina framtidsplaner.
AV: AMANDA LUNDIN FOTO: PRIVAT (BOOKMARK FÖRLAG)
Gustav Samuelson HAR STORA FÖRFATTARDRÖMMAR
Gustav Samuelson, 18, är en van skribent. Redan som tioåring började han skriva texter av olika slag och sedan dess har intresset bara växt och växt.
– Jag började skriva på grund av min mamma. Hon skriver också rätt så mycket och jag har alltid sett hur mycket hon brinner för det. Det första jag skrev var en kortare roman, som jag tycker är helt värdelös nu, men det var startskottet, säger han.
De senaste två åren har Gustav, förutom sina studier, bland annat ägnat sig åt att skriva noveller. En av novellerna, Okunnighet är den sista nåden, skickade han in till Bookmark förlags skrivtävling för unga – och kom tvåa. Han beskriver själv att novellen är skriven ur perspektivet av en nyanställd på ett företag som har som uppgift att radera minnen från plågade patienter och att berättelsen utforskar frågan: är det bättre att kunna en hemsk sanning eller att leva i okunnighet?
Grattis till andraplatsen Gustav, hur känns det här?
– Det är helt otroligt! Jag hade aldrig tänkt att jag skulle komma någon vart med denna novell så jag är väldigt nöjd och glad.
Författardröm
Inspirationen till novellen kommer från en karaktär han skapade, som han kallar ”Skulden” – en varelse som kunde ta skuld från folk. Allt efterso
