Sunndalsøra – som en bra fiskeskröna

6 min läsning

MED VILLIGA LÅR OCH ÖPPET SINNE KAN DU SOM SKIDÅKARE FÖRLÄNGA SNÖSÄSONGEN ORDENTLIGT. NÄR SNÖN BÖRJADE TA SLUT I JÄMTLAND DROG ÅKA SKIDOR TILL NORSKA SUNNDALSØRA, BELÄGET NÅGRA TIMMAR SYDVÄST OM TRONDHEIM FÖR SOLFYLLD SLASKNJUTNING I EN AV VÄRLDENS VACKRASTE MILJÖER FÖR UTFÖRSÅKNING.

TEXT & FOTO JOHAN STÅHLBERG

SUNNDALSØRA

Guiden Markus Nyman leder bröderna Andreas och Kristofer Lundstam längs med kammen som leder upp till Grøvelnebba. Tingvollfjorden och Norges magnifika landskap påminner om varför att vistas i bergen är bland det bästa som finns.

NÄR VI BESÖKTE OMRÅDET för första gången så föll jag och min kompanjon pladask för den omgivande naturen och charmen av den gamla timrade lodgen från 1800-talet, säger Adrian Stefanescu, en av ägarna till Philipshaugen Lodge i Sunndaløra.

Samtidigt serverar han oss en fullskalig engelsk frukost och vi blickar ut över den grönskande dalen och toppen Fløtatinden. Solen kämpar sig över de omkringliggande bergstopparna som utgör Øksendalsfjällen och frukosten, som är exakt vad en växande skidåkare behöver innan en längre topptur, känns lika självklar som vassa stålkanter. Philipshaugen byggdes redan 1899 av den engelske lorden Ethelbert Lort-Phillips, som likt Adrian och kompanjonen, Jon, föll pladask för området. Ethelbert sysslade dock inte med offpistskidåkning (vad vi vet) utan fiske var hans drog, som alla de gamla svartvita fotografierna som pryder väggarna avbildande enorma fiskefångster intygar. Även Ethelberts gamla flugspö pryder stolt en vägg i lodgens restaurang.

Samtidigt som morgonkaffet och den sista baconskivan slinker ned för att omvandlas till energi i bultande lårmuskler, slänger jag en blick på mina ständiga medresenärer, bröderna Andreas och Kristofer Lundstam och vår guide, Markus Nyman. Med samma barnsliga och förväntansfulla skidåkarögon som för snart 40 år sedan ser vi ut över det magnifika norska landskapet, det är bluebird och +18 °C. De är alla glatt ovetandes om hur mycket en fotograf med blödande skavsår kommer stånka och stöna uppför Fløtatinden.

Øksenddalen med den slingrande ån, en avstickare från Tingvollfjorden som ringlar sig bortåt bergstoppen, var tydligen en av lordens personliga favoritplatser för fiske. I dalen och upp till trädgränsen börjar det bli grönt och våren har kommit en bra bit på vägen. Det luktar så där jordigt som bara våren gör och kanske anar vi en svag bris av brunost. Smältvatten fors

Denna artikel är publicerad i...

Liknande artiklar

Liknande artiklar