DEN TIDIGARE PARTYHÅLAN SAUZE D’OULX HAR GENOMGÅTT EN FASCINERANDE FÖRVANDLING. FRÅN FESTGLATT 1980-TAL TILL DAGENS FRIDFULLA CHARM OCH ALPINA IDYLL.
TEXT & FOTO TOBIAS IVARSSON
SAUZE D’OULX
SAUZE D’OULX VAR UNDER 1980- och 90-talet känt som en partyhåla i norra utkanten av Vintergatan – Vialattea, som skidområdet heter på italienska. Den pittoreska byn, belägen i de majestätiska italienska Alperna, förvandlades till en pulserande feststad under 1980-talet. Där ungdomar från hela Europa, främst britter, samlades för att uppleva en unik kombination av skidåkning och oöverträffad feststämning där många gick från pist till pub och vidare till party. Med sina snöklädda berg och charmiga arkitektur blev Sauze d’Oulx inte bara en destination för utförsåkare utan också ett epicentrum för nattliv och glamour.
Under den här tiden fann många britter kärleken och blev kvar i byn och bidrar fortfarande till turistnäringen. Festandet verkar dock ha lugnat ner sig lite sen 80-talet. Numera är byn lite sömnigare men invaderas fortfarande under vissa veckor av partysugna britter eller som under kommande veckas »Dutch Week«, holländare.
Men Sauze har en äldre historia än så. Beläget på 1 510 meters höjd har Sauze d’Oulx en rik tidslinje med anor hela vägen tillbaka till förromersk tid. Den gamla delen av Sauze är en labyrint av kullerstensgator, gamla stenbyggnader, ett hotell från 800-talet, kyrkklockor som klämtar stämningsfullt i gränderna och en vänlig atmosfär ger staden en autentisk och mysig känsla. Flera gator är idag bilfria och kantade med caféer, restauranger, barer och butiker. Och några riktigt bra pizzerior där det serveras pizzor som får andra att blekna.
Under 1800-talet var Sauze d’Oulx en liten bergsby som låg strategiskt till i de västliga alperna i den italienska regionen Piemonte. Byns namn, »Sauze«, antas ha sina rötter i det latinska ordet »salix,« som betyder pilträd.
Orten var känd för sin jordbrukstradition och dess befolkning ägnade sig åt boskapsskötsel och jordbruk på de branta sluttningarna av alperna. Byn var en del av det agrara samhället i regionen och deltog i den lokala ekonomin genom produktion av livsmedel och andra lantbruksprodukter.
SISTA BITEN TILL byn susar vi över tidigare nämnda kullerstensgator i vårsolen. Chauffören Matteo trycker på gasen genom en trång gränd men stannar plötsligt till. Vi är framme utanför
