Skilda världar i skidsverige

När jag själv skulle lära mig åka skidor på 90-talet var skidskola inget alternativ. Min mamma tog på sig uppdraget. Det slutade med att jag låg och gnällgrät i backen efter att för hundraelfte gången

DET BÖRJAR REDAN när planet lyfter, när hjulen lättar från Arlanda och vi lutar oss tillbaka i de där smala stolarna med varsin flyplansportion av en andra frukost. Två kompisar på väg mot en skidort

I en undanskymd vrå av en fabrikslokal intill Umeälven har Markus Sjögren sin arbetsplats. Han är skidmakare med 30 års erfarenhet och tillverkar varje år omkring 500 par skidor, till stor del hantver

Vi sätter oss tillrätta på tåget från Genève som ska ta oss hela vägen fram till kabinen i Champéry, ett av det gigantiska skidområdet Les Portes du Soleils allra äldsta destinationer. Vi rundar Lac L

Vägen kan jag i princip utantill. Är man uppvuxen i Dalarna och har familjerötterna och fjällstugan i Jämtland är E45:an som en gammal släkting. En självklar resväg med samma gamla invanda mönster och

DET SOM IBLAND KALLAS »världens minsta skidort« det vill säga Fiskartorpet må ligga lite i träda just med utförsåkningen och backhoppningen – trots att skidbacken har både lift och snökanoner och back