ÅKA SKIDORS SKRIBENT HENRIK HULTBERG, SOM BOTT I AYASDALEN I ÖVER TJUGO ÅR, BJUDER PÅ NÅGRA AV SINA FAVORITER.
TEXT HENRIK HULTBERG FOTO MARCO SPATARO
CHAMPOLUC
MENINGEN MED UPPFÖRSBACKE
Monterosa och dess tre tillhörande dalar har egentligen en oändlig rad av topptursalternativ. Efter att ha utforskat dessa berg och dalgångar i över 25 år så är aptiten på att tura här fortfarande lika stor. Det finns helt enkelt för mycket av det goda. Vareviga säsongsavslutning slår det mig att jag inte hunnit med alla toppar och åk som jag verkligen ville göra. En lokal topptursfantasts lyxproblem.
Vare sig du har limmat på hudarna var och varannan skiddag i många säsonger eller om du är novis på området, så kommer här några personliga favoriter på klassiska turer. Alla med olika svårighetsgrad, men generellt med klädsamt låga krav på ditt flås eller tekniska förmåga. Dessutom hyfsat lättillgängliga från liftsystemet eller direkt från dalen. Det finns många som turar för träningens skull, men mina egna toppturer har alltid varit ett sätt att komma åt fina belönande åk utför i ospårad snö. Så dessa tips bygger på fina turer uppför och magiska åk utför. Oavsett så rekommenderas alltid att boka en lokal bergsguide för optimal säkerhet och för att sniffa upp den bästa snön och rutten för dagen, både uppför och utför.
Många rutter ligger i nära anslutning till liftsystemet, medan flera riktigt fina och mindre exploaterade turer och stora åk återfinns i angränsande dalgångar eller bergsmassiv. Flertalet med startpunkter enkla att nå med skidbuss eller bil. Och om man har valt att köpa liftkort i Monterosa Ski och inte enbart är ute efter långa dagsturer, så finns ytterligare en ocean av toppturer att nå från olika punkter i liftsystemet. Några av de stora offpiståken i Monterosa Ski går att boota i pjäxor till på en kvart - halvtimme. Men då missar man ju lite av tjusningen med att söka sig bort från civilisationen till de mindre uppkörda åken.
Och det kräver ju dessutom sin timmes turande för att komma in i den magiska andra andningen. Och det är först när man väl är inne i »zonen« som mötet med den orörda vildmarken och de stora bergen känns på riktigt. Eller för att nå den meditativa sinnesstämning som själva turandet uppför innebär. Och lägg därtill mötet med din egen fysiska kapacitet, när du väl känner att du klarar detta. Att du efter några timmar faktiskt knatade
