Verona är en spännande upptäckt och ett perfekt weekendresmål för den som redan varit i Venedig eller utforskat Florens. Och när du är färdig med staden väntar två av landets bästa vindistrikt runt hörnet.
Text och foto: Jonas Henningsson
Framför Arena di Verona slingrar sig ett par, tätt, tätt tillsammans. De har bara ögon för varandra, men om de hade kunnat slita sig lite från omfamnandet hade de kunnat spana in en imponerande byggnad. Den fina amfiteatern är en av världens största operascener med plats för 24 000 åskådare. Det är definitivt också en av de mest anslående med sin ellipsformade stenläktare som uppfördes under första århundradet e Kr. Men paret är nöjda som det är, för de är här på weekend i en av Italiens mest romantiska städer och de ber oss föreviga deras lycka med deras telefoner.
Verona har förstås en annan kärlekshistoria, om än tragisk, att tacka för att så många kommer hit. En liten promenad bort genom gamla stan är det som alltid full rulle nedanför Casa di Romeo, Romeos hus. Besökarna vandrar därefter i svans bort till Julias bostad. Shakespeares drama lockar turister varje dag.
EFTER ATT VI GÅTT vilse i gränderna, kanske den härligaste sysselsättningen här, hittar vi tillbaka till vår favorit bland stadens alla vinbarer. På Café Monte Baldo är det som vanligt en blandning av tillfälliga besökare och stammisar. Damen med hunden kommer alltid in vid den här tiden, beställer en öl av Paolo bakom disken och sveper den på stående fot innan hon säger arrivederci och drar i väg med hunden.
Vi andra är där för vinet och snart provar vi den vita Garganegadruvan och förstås de röda Corvina och Rondinella av vilka såväl Valpolicellan och Amaronen görs. När vi är klara har mörkret lagt sig över gränderna och vi vandrar ner mot floden Adige och vår väntande middag på Osteria Il Bertoldo som gömmer sig på en sidogata.
MORGONEN DÄRPÅ FÄRDAS vi över vinstocksklädda kullar, genom små byar med vingliga stenhus och vindlande gator. Med jämna mellanrum ser vi en skylt som pekar mot en liten vingård. Valpolicella är en av Italiens mest omhuldade vinregioner, odlingarna dominerar längs sluttningarna.
Mest berömt är Amarone som görs på torkade druvor med en metod (appasimento) som uppfanns just här. Efter skörden väljs de bästa druvorna ut och torkas på träställningar eller halmmattor i sex månader. Under den långsamma processen koncentreras druvornas smak och när druvorna liknar russin är det dags för jäsningen. Resterna från Amaronen låter vinbönderna jäsa ytterligare en gång, den här metoden (ripasso) ger ett fylligt vin med massor av färg, aromer och karaktär. En uppstudsigare och färgstarkare storebror till gr
